Historik
Det moderna Israel utropades 1948 med FN:s stöd, och erkändes som en naturlig del i världsgemenskapen. Landets rätt till säkra och erkända gränser är folkrättsligt fastslagna.
Israels självständighet 1948 bekräftar en lång tradititon. Det historiska Israel tillhör de allra äldsta nationerna, och de flesta av världens stater är dessutom yngre än det moderna Israel. Genom historien har många gjort anspråk på det område som ibland kallas Palestina. Israel är emellertid den enda stadsbildning som funnits där. Vid nybildandet utgjordes Israel i huvudsak av de områden som redan hade judisk administration. Förintelsen av judar i Europa illustrerade betydelsen av en judisk stat, men grundandet av det moderna Israel hade alltså i praktiken påbörjats redan tidigare.
Historik 1917 till 1948
Efter första världskriget inrättar Nationernas Förbund ett mandatsystem, där tanken var att mandaten skulle övergå till självständighet efter en "mognadsperiod". Storbritannien sätts att förvalta Palestinamandatet, som omfattar området Jordanien, Västbanken (Judeen och Samarien), Israel, Gazaremsan och västra delen av det som senare blev Irak. Britterna hade erövrat dessa områden under krigets slutfas. Inför erövringen hade britterna förhandlat med såväl judiska som arabiska företrädare från området, och lovat kommande självständighet i utbyte mot stöd i kampen mot det Ottomanska riket - dvs turkarna. 1917 utlovas det judiska folket ett nationellt hem i Palestina genom Balfourdeklarationen - som senare kom att citeras i mandatformulatet. 1922 styckades Palestinamandatet av öster om Jordanfloden, varpå tre fjärdedelar kom att utgöra det arabiska Transjordanien (senare Jordanien).
Efter andra världskriget övertog Förenta Nationerna idén med mandatområden. Britterna misslyckades med att lösa motsättningarna i det som nu var kvar av Palestina, och överlämnade uppgiften till FN att dela restpalestina ännu en gång. FN (UNSCOP) föreslog i sitt slutliga delningsförslag upprättandet av en judisk och en arabisk stat (utöver Transjordanien). Jerusalem skulle sättas under internationell förvaltning och utgöra en ekonomisk frihandelszon, öppen för alla. Judarna accepterade motvilligt medan araberna vägrade varje delning av västra Palestina.
1949 års gränser - självständighetskriget
Britterna fick allt större problem med förvaltningen
av regionen, och gillade varken delningsplanen eller FN:s uppmaning att
lämna området. I stället väljer britterna att lämna
sitt mandat i förtid, innan FN-resolutionen föreskrev. När
britterna lämnade området, uppstod ett juridiskt vakuum, där
den judiska myndigheten hade kontroll över en mindre yta än
delningsplanerna avsett, samtidigt som restrerande områden hamnade
under grannstaternas kontroll. Resultatet blev att Israel utropade sin
självständighet, medan sex arabstater attackerade den nygamla
nationen. Israel hade valt att inte definiera statens gränser.
Under självständighetskriget erövrade både Israel och arabstaterna territorium i de områden som var juridiskt oreglerade. 1949 avbröts stridigheterna i vapenstilleståndsavtal. Dessa avtal reglerade inte de nya gränserna, utan stipulerade kommande, permanenta fredsavtal. Även FN uttryckte att gränserna skulle avgöras av parterna i kommande avtal.
1967 års gränser - sexdagarskriget.
Perioden efter vapenstilleståndet kännetecknas av ständiga
paramilitära angrepp och terrorattacker mot Israel från grannstaternas
nya landområden (Västbanken och Gaza). Detta med det uttalade
syftet att utplåna den judiska staten. Israel framför officiella
varningar i FN och direkt till Arabförbundet. Efter stora arabiska
truppsammandragningar och bl.a. en egyptisk blockad av israelisk sjöfart,
slår israelisk militär till mot vad man uppfattar som aggressioner.
I de sexdagarskriget erövrar Israel territorium från Jordanien
(östra delarna av Jerusalem och Västbanken), Egypten (Sinaihalvön
och Gaza) och Syrien (Golanhöjderna). Delar av dessa territorier
har Israel använt för att byta land mot fred, medan andra områden
fortfarande är föremål för förhandlingar.
Tidsaxel
Biblisk Tid  1300-1200-talen f Kr: Israeliter bosätter
sig i Landet Israel. 
Utländsk dominans  313-636: Bysantinskt styre.  1897: Den första sionistkongressen, sammankallad av Theodor
Herzl, hölls i Basel i Schweiz. Sionistorganisationen grundades. |
Det brittiska mandatet  1949: Överenskommelser om vapenstillestånd undertecknades
med Egypten, Jordanien, Syrien och Libanon.  1968-1970: Egyptens utnötningskrig mot Israel. |